Arkiv för augusti 2011

Attachments

Min sambo Arpitas bästa vän från Milano bor hos oss nu under en vecka som hon leder kurs i familjekonstellation. Det är befriande att ha besök av gäster med tydliga gränser och som vet att ta hand om sig själva. Med hennes mångåriga meditationsbakgrund, var hon en stor hjälp för oss efter Victors bortgång. Hon är van att hantera döden och supportade oss med dagliga meditationer hämtade från den tibetanska dödsboken.

Hon och jag satt länge i soffan under tystnad. Sedan berättade jag hur det kändes nu. Med ett ord – attachments – väckte hon till liv potentialen till ökad frihet t f a det hemska som hänt. Jag minns, att efter skilsmässan från mamman till mina fyra barn, så var det svåraste inte själva separationen utan det svåraste var att släppa bilden av det perfekta livet (läs familjen).

På motsvarande sätt håller jag nu på att öppna upp för att släppa bilden av mina fyra underbara barn. Dessa attachments är romantiska i betydelsen att de bygger på en dröm om livet, men blundar för livets reella sida. De innebär att man ger näring åt något som egentligen inte finns, vilket i sin tur gör att man inte är närvarande här och nu.

Ett droppande blad

För något år sedan fick jag ett skott av kastanjevin som växte till sig. Då den fick sköldlöss stoppade tillväxten och bladen skrumpnade – har försökt att få bort dem utan att lyckas.

Därför kapade jag sommarens nya skott innan de hade smittats och satte dem i vatten i mitt kontorsrum för att utveckla rötter så att jag kan starta en ny planta.

Igår såg jag en fuktfläck på bordsskivan och idag upptäckte jag till min stora förvåning att ett av kastanjevinets blad står och droppar – säkert helt naturligt, men mina tankar gick till katolikernas vallfart till bloddroppnade kristusbilder.

 

Nytvättade fönster känns som att vara nyklippt

Jag blev så glad, det kändes så befriande då jag i eftermiddags stegade in på kontoret efter att precis kommit tillbaka från Italien. Allt doftade rent och rummen badade i ljus. Pånyttfödelse! Alla fönstren och alla glaspartier till våra rum var tvättade! Och de nytvättade linnegardinerna var äntligen på plats igen. Allt såg vackrare ut och jag var t o m övertygad om att våra vitoljade furugolv var nyskurade, vilket visade sig inte vara fallet. Det är fantastiskt! Precis som då man lämnar frisören och vinden känns mot skalpen – livet känns helt nytt, ljusare, lättare…

Snöklädda alptoppar från middagsbordet

Vi körde de drygt tio milen i stekande sol och tät trafik på de norditalienska motorvägarna, kom till Verona och letade oss fram till tågstationen. Autozug (biltåget) är en fantastisk uppfinning. Efter snabb incheckning körde jag upp bilen på en tågvagn och inväntade sedan att tåget skulle avgå 16.38. Skönt tillbakalutad i kupén, i stilla samtal och njutande utsikten över Trentinos vin- och fruktodlingar ringlade sig tåget upp mot Alperna. Vid middagstid drog vi till restaurangvagnen – rent, snyggt, vita dukar… ok kyckling med ris, sparris… vin… och utanför fönstret hela tiden nya panoraman med vackra hus i gröna alpsluttningar och i fjärran gnistrande bergstoppar med snö. Kan livet vara bättre?

Ja, kanske på natten då. Vi åkte ekonomi med fem bäddar som var lite för smala och för korta för mina 194cm. Kanske uppgraderar oss nästa gång. Ok frukost i kupén. Och strax före klockan nio, efter hundra mil,  rullade vi utvilade av i Hamburg.

Till toppen