Sara Lindqvist – tapetserarmästare hos Norrgavel

En ovanligt händig syster, uppmuntrande föräldrar och ett TV-program är några av ledtrådarna till varför Sara Lindqvist valde att söka in till gymnasieutbildningen med tapetserarinriktning. Närmare 30 år senare är Sara en framstående yrkeskvinna inom sitt skrå och har hunnit med att utbilda sig på Carl Malmstens verkstadsskola, jobba som möbeltapetserare i Frankrike, arbeta i tapetserarmästare Bernt Stenbergs ateljé, vara yrkeslärare på Malmstens under många år, driva eget företag med flera prestigefyllda uppdrag på sitt CV – och nu senast vara en del av teamet hos Norrgavel.


Att Sara tackade ja till erbjudandet om en anställning hos Norrgavel var inte alls självklart. Med ett blomstrande tapetserarföretag och lägenhet i Stockholm, samt två barn i skolålder, var flytten till Malmö inget lättvindigt beslut. Men är man problemlösare ut i fingerspetsarna så ordnar sig det mesta och flytten till Skåne blev av. Sedan hösten 2021 ansvarar Sara för att kvalitetssäkra och genomföra förbättringar i befintligt sortiment hos Norrgavel, vara delaktig i processen vid utvecklingen av nya möbler samt vara en viktig länk mellan Norrgavels utvecklingsteam och tillverkningen. Saras fokus på att arbeta med traditionella naturmaterial, kombinerat med hennes gedigna kunskap och erfarenhet inom tapetseraryrket, gjorde henne till en drömkandidat för Norrgavels del. Och ibland faller saker bara på plats.

– Att frågan kom just från Norrgavel var avgörande. Om någon annan hade frågat så hade jag nog tackat nej, säger Sara.

“Om någon annan hade frågat, så hade jag nog tackat nej.”

I en gammal tegelbyggnad, mitt i Kockums före detta industriområde i kvarteret Dockan, har Sara sin arbetsplats hos Norrgavel. Vägg i vägg med kontoret ligger möbelverkstaden där alla möbelprototyper skapas och finputsas innan de får grönt ljus och så småningom landar i de sju Norrgavelbutikerna. I rummet står en Skalsoffa med öppna plymåer, uppallad på träbockar. Diverse stoppningsmaterial, tapetserarverktyg, tyger och symaskiner samsas även de om utrymmet. Trots mängden saker råder det en ordnad rofylldhet i rummet och även Sara utstrålar ett imponerande lugn mitt i allt arbete som väntar på att bli gjort.

På Nationalmuseet i Stockholm står de 25 bänkarna som Sara fick i uppdrag att tillverka. Designduon Folkform står bakom denna möbel. Foto: Erik Lefvander

Sitt eget företag Trådrakt AB, med lokaler i Hägersten, är fortsatt aktivt även om Sara bara är på plats en vecka i månaden numera. Men tack vare företagets två anställda tuffar verksamheten på ändå. Och fokuset där ligger framför allt på möbler med handsnörda resårer, löst tagel och traditionell stoppning – men även lampskärmar.

– Jag har specialiserat mig på 1900-talsmöbler, fram till 50-60-tal och där är det i princip naturmaterial rakt igenom, säger Sara.

Det är mest statliga institutioner och företagskunder som vänder sig till Saras tapetserarverkstad för att få hjälp. Ett ovanligt stort och prestigefyllt uppdrag som Sara slutförde för några år sedan var de 25 bänkarna till Nationalmuseet i Stockholm. Museet valde att verkligen satsa på kvalitet och bänkarna är uppbyggda i princip på samma sätt som stoppade Norrgavel-möbler. Och som pricken över i:et fick bänkarna en vacker klädsel av vegetabiliskt garvat Tärnsjö-läder. Uppdraget utfördes tillsammans med designduon Folkform. Att museet valde att gå vidare med en nydesignad möbel som enbart hade naturmaterial i stoppningen var anmärkningsvärt och väldigt glädjande.

Men tillbaka till Norrgavel för att ta en närmare titt på stoppmöblerna som är Saras fokusområde.

Hur är Norrgavels stoppmöbler uppbyggda jämfört med en “standardsoffa” och på vilket sätt påverkar detta hållbarheten?
– Det är både samma och stor skillnad. Vid en första anblick kan det kanske vara svårt att avgöra vad som skiljer dem åt. Men det är när man öppnar upp och ser innehållet som skillnaden blir slående. Norrgavels möbler är till största del uppbyggda av naturmaterial, medan de flesta standardsoffor har stoppning av skumplast. Vad gäller skumplast, så finns det ett helt spektrum av olika kvaliteter beroende på vilka egenskaper som efterfrågas till en specifik möbel. Det är ett tacksamt material att arbeta med och som tapetserare kan jag förstå att det har haft en sådan enorm genomslagskraft. Men. Själva materialet har sitt ursprung i en oljebaserad produkt, vilket förstås är ett problem även om det är lättarbetat och ibland förhållandevis billigt. Dessutom kan det innehålla flamskyddsmedel och andra tillsatser för att det ska hålla.

“Plymåerna är öppningsbara och är uppbyggda enligt lager på lager-principen, vilket är unikt för Norrgavel.“

Sara öppnar upp Norrgavelsoffans plymå och förevisar det naturliga innehållet.

Om man är van vid en vanlig soffa som är fylld med kallskum, vad blir då annorlunda när man skaffa en Norrgavel-möbel?
– Framför allt är det en annan typ av skötsel som krävs för att naturmaterialen ska komma till sin rätt. Puffa och vädra! I grund och botten är det faktiskt en fråga om inställning. Något jag har märkt sedan jag började jobba hos Norrgavel är att Nirvan (Norrgavels grundare) har en annan, lite mjukare inställning till stoppade möbler. När jag ser en grop i en möbel, så tänker jag spontant att det är något jag ska fixa, medan Nirvan ser att “här har det suttit en människa”. Han ser spår av liv, något positivt... Men där får man såklart fråga sig vad som passar en själv – en klossig dyna utan behov av underhåll eller en puffig, mjukt levande känsla med naturmaterial. Många av våra klädslar är sydda av linne och linneklädslar lever sitt eget liv ibland. De växer vid användning och krymper efter vattentvätt. Det är helt enkelt något man får leva med.

“Puffa och vädra! I grund och botten är det faktiskt en fråga om inställning.“

På vilket sätt är Norrgavels soffor enkla att leva med i vardagen?
– För det första är ju Norrgavels soffor högkvalitativa möbler som är gjorda för att verkligen hålla. Man tillbringar många timmar i soffan och då är det viktigt att det verkligen är en bra och skön soffa. En del kunder undrar om de ska vänta med att köpa en Norrgavel-soffa när de har små barn. Men det är kanske just då, när man är extra mån om att välja giftfritt och att omge sig med rena och sunda material som det passar som bäst. Stoppningen blir inte alls förstörd, den håller för hoppande barn. Det handlar snarare om vilken möbeltextil man ska välja beroende på vilken fas i livet man befinner sig i. Har man små barn så kan det kanske vara klokt att välja en kulör som är lite extra förlåtande mot fläckar. Men följer man bara tvätt- och skötselråden så kommer klädseln hålla sig utmärkt över tid och genom olika livsfaser. Hela soffan från benställning och stomme till stoppning är enormt välgjord. Den är verkligen värd att låta stoppa om ifall det skulle behövas någon gång i framtiden. Norrgavels soffor kan leva vidare i princip hur länge som helst och som kund kan man beställa nya plymåer och ny klädsel när den dagen kommer.

“Norrgavels soffor kan leva vidare i princip hur länge som helst.“

Men hur var det nu med de där ledtrådarna som ledde fram till Saras val – hur kommer det sig att en 15-åring söker in till tapetserarlinjen på gymnasiet?
Saras syster Anna som är fem år äldre hade en avgörande roll i valet av yrkesbana. Systern, som alltid varit otroligt hantverksintresserad, valde att läsa naturvetenskaplig linje men tyckte varken att det var roligt eller att det ledde fram till något jobb (så småningom blev hon istället skomakare). Då föddes det en tanke i Sara om att hon skulle söka en renodlad yrkesutbildning som verkligen öppnade upp dörrarna för ett jobb. Och om det inte blev rätt, så kunde hon istället plugga vidare senare. Samtidigt hade Sara fullt stöd från sina föräldrar, som alltid hade uppmuntrat hennes hantverkardrömmar. Mamman tvingades gå i husmodersskola som ung, men ville egentligen bli trädgårdsmästare och pappan jobbade i fotoaffär. Ett tag funderade Sara faktiskt på att bli kakelugnsmakare, men så såg hon det där TV-programmet om tapetseraryrket och saken var avgjord. Hon sökte och kom in på gymnasielinjen med tapetserarinriktning på S:t Görans gymnasium i Stockholm och efter avslutad gymnasieutbildning fortsatte Sara på en tvåårig utbildning vid Carl Malmstens verkstadsskola i Stockholm.

En av lärarna på utbildningen var Bernt Stenberg, redan då en legend inom tapetserarvärlden. Under utbildningen började Sara jobba extra hos Bernt och hyrde in sig i hans ateljé på Lidingö efter avslutad utbildning. Det blev en lärorik tid hos mannen som författade läroboken “Möbelstoppning som hantverk” 1988 – något av en bibel vid tapetserarutbildningar än idag.

– Boken hade inte tryckts om sedan 1988, men behovet av en heltäckande lärobok var stort och 2019 gavs äntligen en ny upplaga ut av boken. Eftersom jag hade jobbat som lärare vid Malmstens under många år, så visste jag vilka moment i boken som behövde förklaras ytterligare eller förtydligas. I samarbete med redaktören fick jag i uppdrag att se över innehållet i den nya upplagan. Nu har boken även getts ut på engelska, säger Sara.

Sara öppnar upp Norrgavelsoffans plymåer på kontoret och förevisar hur de senast genomförda justeringarna förenklar skötseln. Det råder inget tvivel om att Sara är specialist på att identifiera möjligheter och personifierar ordet problemlösare. Vilket lyckokast ändå, att Sara valde just tapetserarlinjen istället för att bli kakelugnsmakare.



SARA LINDQVIST
Möbeltapetserarmästare



Gör:
Driver eget företag och är anställd hos Norrgavel som produktutvecklare.

Ålder:
44 år

Bor:
I Stockholm & på Limhamn.

Instagram:
@tapetseraresaralindqvist

    Hej, vi använder cookies för att denna sajt skall fungera bättre för dig.

    Mer info