Kroklisten som princip, inte bara möbel
En av deras mest karaktäristiska lösningar blev den långa raden av träkrokar som löper längs väggarna i nästan varje rum. Kroklister var inte dekoration, utan ett levande redskap. Hit kunde man hänga av sig det man brukade: kläder, redskap, borstar — till och med stolar.
När föremålen hängdes upp, frigjordes golvet, och rummet kunde städas och svepas igenom i en enda rörelse. Ordning var inte något man “gjorde” — det var en vana, ett flöde, ett andetag. Ytor kunde förbli fria. Blicken fick vila. Rummet kunde andas.
Förvaring och det rumsliga lugnet
“If the last century was bent on accumulating, we are (now) equally insistent on getting rid of the clutter. (...) Our appreciation of space is one reason for our appreciation of the airiness and roominess of the Shaker style.”
Kurator och författare June Sprigg i boken “By Shaker Hands”
Shakerhemmen byggdes med förvaring som följde väggar och arkitektur. Föremål kunde vila bakom luckor, nära till hands men utan att dominera rummet. Det gav rummen en ovanlig stillhet där blicken inte behövde söka, och där vardagens rörelser blev mjuka och få.
Skåp, hyllor och byråer bär inte bara saker, utan även rumslig närvaro — proportioner som låter ögat vila, material som åldras med värdighet. Förvaring blir som en del av rummets arkitektur. När förvaringen är genomtänkt blir vardagen lugnare. Rörelserna blir färre med en rytm som passar en. Rummet känns lättare att leva i.