Från tidningen Färg, Möbler & Interiör. Nr 6/2018.
Av: Elin Liljero Eriksson

25 år av hållbarhet

Med en tydlig värdegrund var Norrgavel pionjärer i att göra hållbar inredning. I år (2018) har de firat 25 år med att både ta klivet ut i e-handeln och expandera med en ny fysisk butik. Men drivkraften för grundaren, formgivaren Nirvan Richter, går djupare än att sälja snygga kvalitetsmöbler.

Att ha en vision om att designa hållbara möbler i naturmaterial som kan ges tillbaka till naturen var inget man precis skröt om för 25 år sedan. Tvärtom, det var snarare något att ligga lågt med, i alla fall rent marknadsföringsmässigt. Men idén om att skapa möbler med ett kretsloppstänk var den viktigaste drivkraften både då, och nu, hos Nirvan Richter, grundare av Norrgavel.
          – Min vision har inte förändrats speciellt mycket under de här åren. Det som har förändrats är snarare att en del av tiden har kommit ikapp oss, säger han och fortsätter:
          – Man ska inte förhäva sig, men det är inget att hymla med heller: när vi talade om kretsloppstänkande för 25 år sedan var det en väldigt begränsad grupp som inte tyckte att det var något konstigt. Inom näringslivet, affärslivet och detaljhandeln talade man inte alls om det.

Norrgavel anställde marknadschefen Tomas Löfgren, som var angelägen om att Nirvan inte skulle göra avkall på det han trodde på, men inte prata om det så mycket. För att inte skrämma bort kunder.
          – Det säger rätt mycket om den tiden. Det fanns en jättekonstig uppfattning om att det bara är domedagsprofeter som säger att naturresurserna kommer att ta slut. Men man behöver inte vara en Einstein för att förstå att om man använder naturens resurser och aldrig tänker på återförandet av dem till naturen – då är det en tidsfråga innan de tar slut. Det är inte konstruktivt, säger Nirvan men påpekar:
          – Om vi skulle ha kommunicerat våra gröna värderingar om hållbarhet på den tiden skulle människor tolka det som att man är en gröna vågen-romantiker. Våra konsumenter, moderna människor med moderna yrkesliv och vardagsliv, ville inte förknippas med gröna vågen. Det är mycket identitetsbyggande kring vår materiella konsumtion.

Det är en annan tid nu. Idag har vart och vartannat möbelföretag ett slags miljöpolicy och hållbarhetslinje, vilket man knappast är sen med att lyfta fram.
          – Vakenheten har blivit mycket större de senaste fem-sex åren. Det är jätteroligt. Men människors livsmönster och konsumtionsmönster är som Atlantångare, det är jättesvårt att styra om. Trots att insikten numera finns hos människor så konsumerar vi på ett sätt som fortfarande är helt vidrigt, säger Nirvan.
          Så Norrgavel har aldrig gjort en stor sak av sin policy att tillverka möbler i naturmaterial, för att kunna ge tillbaka till naturen. Och kanske är det ett vinnande marknadsföringskoncept eftersom Norrgavel alltid verkar ha nått betydligt fler än enbart dem som förstått deras grej.
          – Jag minns när vi flyttade butiken från Kungsgatan till Stureplan i Stockholm och andra typer av kunder började upptäcka oss. På ett sätt kändes det jobbigt att de trogna, miljömedvetna kunderna som precis vet vad Norrgavel handlar om inte längre utgjorde majoriteten – det är ju roligt att tillhandahålla det som efterfrågas. Men efter ett tag kände jag tvärtom: här kommer människor som köper Norrgavel-möbler för att de är snygga, efter ett tag kanske de upptäcker det vi står för på ett djupare plan. Dessutom kan det vara svårt att driva en affärsverksamhet med enbart en miljömedveten målgrupp.

Redan när Nirvan utbildade sig till arkitekt på Kungliga tekniska högskolan, KTH, på 70-talet, fanns kretsloppstänket som en självklarhet hos honom. Det har han delvis sin pappa, som växte upp på en gård i Dalarna, att tacka för.
          – Min far var uppväxt på en gård där de var ganska självförsörjande. De vävde sina tyger, odlade lin samt lappade och lagade sina kläder. Inte på något romantiskt sätt, utan det var så det var. Under min ungdom handlade det mycket om olja och försurning. Far menade att man inte kan pumpa ur olja ur jordskorpan hur länge som helst, det kommer att ta slut någon gång. För min far var det praktiskt och självklart, att det man tar ifrån naturen måste tillbaka på något sätt.
          Kärnkraftsomröstningen 1980 blev en vattendelare för Nirvan.
          – Det var då myntet plötsligt trillade ner: vi kan inte använda ett energislag som genererar avfallsprodukter som det tar hundratusentals år att oskadliggöra. Min övertygelse, som jag har haft i snart 50 år, är att det går att hitta andra lösningar. Solinstrålningens energi mot jorden är i sammanhanget närmast obegränsad. Det visar sig nu – bara man bestämmer sig och sätter andra spelregler så hittar man lösningarna som är mycket smartare.

Av tolv prototypmöbler som Nirvan visade upp på Bo 93-mässan i Karlskrona för 25 år sedan är elva fortfarande kvar. Nyckeln till den långsiktiga framgången ligger i att aldrig tumma på det man tror på – även om det anses annorlunda – och kräver att man får gå sin egen väg.
          – Det var därför jag grundade Norrgavel. Jag är ingen företagare eller entreprenörstyp i grunden, men jag kände att om jag ska kunna sälja möbler, marknadsföra dem med ett långsiktigt perspektiv och ägna mycket mer åt produktutveckling än vad man gör normalt sett så måste jag hitta andra försäljningskanaler. Hade jag gått ut via den traditionella möbelhandeln skulle jag behövt ägna en stor del av min energi till att övertyga människor. Jag vill istället ägna energin åt att hitta nya smarta lösningar så att jag kan göra det jag vill göra.

Vad har det varit för typ av lösningar?
          – När Maria Månsson, som i början var prototypsnickare och senare vd på Norrgavel, var ute på snickerier och önskade att möblerna skulle tillverkas på ett visst sätt klappade de gamla gubbarna på snickerierna Maria på axeln och sa: ”Men snälla lilla flicka, så här slutade vi att göra i slutet av 50-talet”. Det struntade vi i. Vi tänkte: om vi ska tillverka möbler som ska hålla under lång tid kanske det innebär att vi måste hitta lösningar som man inte använder så mycket längre. Det har vi gjort konsekvent. Samtidigt som vi självfallet nyttjar senaste teknik.

Hur har ni fått en lönsamhet i Norrgavel?
          – Det är ju en ständig utmaning. Det kräver jättemycket jobb hela tiden och många duktiga medarbetare som ägnar sitt liv till att vi ska lyckas med det vi har föresatt oss. Jag trodde ju, i min naivitet, att jag skulle starta ett företag som efter ett tag skulle bli ett ”riktigt” företag. Så ser det ju inte ut. Det förändras ständigt och det kommer nya utmaningar, man kan aldrig ge sig till ro, och det är inget fel med det. Man måste lägga livsenergin för att lyckas hela tiden.

Redan som ung lärde sig Nirvan Richter att ha ett kretsloppstänk.

Kroklist i obehandlad björk.

Vad har varit och är din drivkraft?
          – Möblerna är egentligen ganska ovidkommande för mig. Jag tycker att det är roligt att rita möbler och med tiden blir man duktigare på det man håller på med. Men det är livsperspektivet som är viktigt för mig och vad ett människoliv går ut på. Jag har ett slags existentiell nyfikenhet. Många, inte minst i västerlandet, använder sitt existentiella sökande till fritidsdrömmeri och spelar med helt andra spelregler inom sitt yrke. Det där har jag aldrig förstått. Om man inte tar in de existentiella frågorna – såsom vad det är för mening att vara på den här planeten över huvud taget – i sitt yrkesliv så har jag inte lust att jobba.
          – Jag har insett att Norrgavel och det som jag utsätts för i näringsverksamheten är jättebra och utmanande för mig som människa och i mitt sätt att komma vidare i mitt eget liv. Då menar jag inte med fokus att tjäna så mycket pengar som möjligt, utan att utsättas för utmaningar och frågeställningar och ändå vara trogen det man tror på – det är jättebra.

Vilken är din egen favoritmöbel?
          – Jag svarar nog som alla formgivare; den möbeln man håller på med just nu. Just när man håller på med något är man helt uppfylld. Som arkitekt handlar det mycket om att gå in i sitt skapande och hitta något som är nyskapande på något sätt. Det är viktigt och roligt, men det är också roligt att göra enkla saker som inte gör så mycket väsen av sig men som är till glädje för andra människor, såsom en enkel konsol som jag ägnade ett par timmar åt, men som vi säljer mycket av. Det tar också bort egoboosten i designerrollen.

En av Norrgavels älskade klassiker är Länstolen, berätta om tankarna bakom den!
          – Det började med att jag hade en kroppsupplevelse och ville få fram en möbel som motsvarade den. Det skulle vara en enkel möbel, men inte påver. Den skulle vara en stor gest och verkligen kännas att den tar plats samtidigt som den inte skulle göra så mycket väsen av sig. Den ska nästan inte synas, vara genomsiktlig, ha en komfort som påminner om en traditionell öronlappsfåtölj och vara så lätt så att man kan lyfta den med typ ett finger. Den ska vara gjord av så lite material som möjligt men ha material precis där kroppen behöver stöd. Så både en hög komfort, att man tillåter sig själv det allra finaste, men samtidigt en slags enkelhet och luftighet. Att förverkliga allt detta var en av de svåraste uppgifterna jag har gjort.
          – Det paradoxala med länstolen är att många säger att den inte ser så bekväm ut men när de sätter sig i den tycker de att den är jätteskön.

Hur ligger branschen till när det gäller hållbarhet tycker du?
          – Alla snackar om ekologi nu, men om man har varit i branschen och kan produkterna så är det väldigt få som har fog för att kommunicera hållbarhet. Det finns fortfarande en stor omognad i vad man menar med hållbarhet. Har man lust kan man bli ganska irriterad på att vissa, rätt framgångsrika företag, slår sig för brösten kring sin hållbarhetspolicy men när man tittar under ytan så håller det inte. Däremot kan vi möjligtvis vara på rätt väg och det kommer mycket via medvetna kunder som kan lyfta fram frågeställningarna och sprida dem mer än tidigare. Det är ju underbart samtidigt som det är livsfarligt för de företag som missköter sig.
          – Jag hoppas att civilisationen kommer till sans innan det är försent. Jag är inte en domedagsprofet men det ser ju inte så ljust ut. Når vi en viss temperaturhöjning går det inte att gå tillbaka, och det är gränslöst skrämmande. Men många människor är smarta så jag hoppas insikten växer ännu mer snart.

Norrgavel drar sitt strå till stacken med att använda naturmaterial, varför?
          – Man kan göra på olika sätt när det gäller möbler. Naturmaterial är inte alltid funktionellt bäst, det finns ju massa syntetprodukter som är helt makalösa, men de är också irreversibla – vi har inte tekniken att få tillbaka syntetmaterialen i naturens kretslopp. Däremot kan man återanvända dem, men för varje recycling blir det lite sämre kvalitet. Därför gjorde jag valet att enbart jobba med naturmaterial.

Hur ser du på din och Norrgavels framtid?
          – Jag tar en dag i sänder. Jag tycker att det är roligt att gå till jobbet varje dag och har för avsikt att fortsätta göra det så länge som det känns bra. Klart att jag vill att vi ska växa och bli en ännu större aktör på marknaden för det ger oss större möjligheter. Men drivkraften för mig är att vara närvarande här och nu, känna att jag gör bra saker och att jag kan glädja andra människor. Och det känns väldigt gott.